Om ägarlägenheter
År 2009 infördes en ny boendeform i Sverige - ägarlägenheter. Det innebär att det är möjligt att äga sin egen lägenhet i ett flerbostadshus. Ägarlägenhet innebär ett ökat självbestämmande eftersom du själv äger lägenheten och söker lagfart enligt samma regler som för andra typer av fastigheter. Du disponerar fullständigt över lägenheten och kan måla om, byta kök, hyra ut den och så vidare. Precis som för den som äger en villa eller ett radhus finns också möjlighet att pantsätta, belåna och överlåta sin fastighet. Juridiska personer tillåts som ägare av ägarlägenheter.
Ägarlägenheter bildas genom en lantmäteriförrättning. Vid lantmäteriförrättningen bestäms hur ägarlägenheterna avgränsas och vilka delar av huset som är gemensam egendom (som till exempel yttertak, fasader, hissar, stamledningar). För gemensamma utrymmen bildas en så kallad samfällighet som varje ägarlägenhet i huset äger del i. I vårt fall är det "K7 Liljeholmskajen samfällighetsförening".
För gemensamma anläggningar bildas en eller flera så kallade gemensamhetsanläggningar som ägarlägenheterna i huset också äger del i. Samfälligheten och gemensamhetsanläggningarna förvaltas gemensamt av ägarlägenheternas ägare genom en särskild förening, en samfällighetsförening. I K7 gäller det t.ex gemensamhetslokaler och sprinklersystem. Ägarna är medlemmar i föreningen. Föreningen är skyldig att fondera pengar för det framtida underhållet av den gemensamma egendomen. Kostnaderna för driften av de gemensamma utrymmena och anläggningarna fördelas mellan delägarna.
Hur kan jag påverka?
Normalt sett ska samfällighetsföreningen hålla föreningsstämma före juni månads utgång varje år (räkenskapsår finns angivet i stadgarna). Då samlas medlemmarna i föreningen för att gå igenom årets verksamhet. Styrelsen ska presentera en budget och en debiteringslängd. Föreningsstämman ska även ta beslut om styrelsens ansvarsfrihet. Varje medlem kan komma med förslag till verksamheter/åtgärder. Förslagen kan skickas till styrelsen fortlöpande under året. De förslag som styrelsen inte kan fatta beslut om, hänskjuts till föreningsstämman och bör då ha kommit in i god tid innan denna äger rum
Debiteringslängd (årsavgift)
Avgiften ska täcka din del av samfällighetens (gemensamhetsanläggningarnas) gemensamma kostnader, till exempel förvaltning och fastighetsförsäkring. Avgiftens storlek bestäms av samfälligheten och fördelning sker enligt de andelstal som är beslutade vid förrättningen då gemensamhetsanläggningarna bildades. Avgiften ska betalas månadsvis i förskott från och med dagen vid tillträdet. Mätning och debitering av kall- och varmvatten sker individuellt för respektive lägenhet efter förbrukning. Eftersom föreningens medlemmar själva förvaltar bostäderna och de gemensamma anläggningarna har du i hög grad möjlighet att påverka driftskostnaderna. Du bor till självkostnadspris.
Skillnad mot bostadsrätter
Den grundläggande skillnaden mellan en bostadsrätt och en ägarlägenhet är att du som köper en bostadsrätt bara har köpt rätten att bo i bostaden, medan du som köper en ägarlägenhet äger den fullt ut och har lagfart på den. Andra viktiga skillnader är:
- Generellt lägre avgifter då samfällighetsföreningen inte har några lån
- Juridiska personer tillåts äga ägarlägenheter
- Du kan hyra ut din ägarlägenhet utan att ansöka om lov
- Du kan renovera med större frihet - till exempel byta kök, sätta in extra väggar, byta golv och liknande. Dock måste du ta hänsyn till samfällighetens fasta egendom som till exempel bärande väggar, gemensamma avloppsstammar och fasad om du vill bygga om. Är du osäker, kontakta styrelsen och be om råd.
Likhet med bostadsrätter
- Du betalar för skötseln av föreningen samt drift- och underhåll av gemensamhetsanläggningar
- Du behöver ta hänsyn till samfällighetsföreningens stadgar och ordningsregler.